Det akuta omhändertagandet vid stroke har genomgått en dramatisk förändring de senaste decennierna. I Västra Götalandsregionen finns en effektiv ambulansorganisation där stroke, som i övriga delar av landet, är ett Prio 1-larm sedan flertalet år tillbaka. Allt går ut på att sätta in rätt behandling tidigt och att så snabbt som möjligt föra patienten till rätt strokeenhet.

I Sverige finns det nio regioner som kompletterar hjulambulansen med egen ambulanshelikopter. Västra Götalandsregionen (VGR) är en av dem och ambulanshelikoptern är en del av ambulansorganisationen.

Per Arnell Narkosläkare och chef för ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen.

Per Arnell Narkosläkare och chef för ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen.

— Det vi ska kunna göra med ambulanshelikoptern är att komplettera hjulambulansen med prehospital intensivvård, som exempelvis att säkra luftväg i form av intubation, sätta arteriella nålar för blodtrycksmätning hos patienter med hjärnblödning för att övervaka blodtryck som är väldigt viktigt hos den patientgruppen. Vi har även med oss blod sedan ett par år tillbaka, säger Per Arnell, verksamhetsansvarig och chef för ambulanshelikoptern i VGR, Västra Götalandsregionen.

Lyfter inom fem minuter

Ambulanshelikoptern i VGR utgår från Säve flygplats och är i ständig beredskap, dygnet runt, året runt. Helikoptern lämnar marken inom fem minuter efter larm, och är redo för uppdrag i hela regionen med senior narkosläkare och narkossjuksköterska ombord.

— Vi flyger huvudsakligen i VGR, men om en allvarlig olycka sker exempelvis nära Värmlandsgränsen händer det att vi tar hjälp från Karlstad där nästa helikopter står. På samma sätt har vi ett samarbete med Halland där ambulansen begär hjälp av oss vid svåra olyckor eller komplicerade sjukdomsfall, säger Per Arnell.

Minskade samtideskonflikter

Alla Prio 1-larm som kommer in till SOS utanför de större städerna värderas av HEMS koordinatorn, (Helicopter emergency medical service), på Sjukvårdens larmcentral som värderar om ambulanshelikoptern behöver rycka ut. Tjänsten hanteras idag av erfarna ambulanssjuksköterskor som värderar över 100 000 inkommande Prio 1-larm varje år.
Generellt klarar en enhet som Säve att hantera 2000 larm per år. Den siffran låg alldeles för högt tidigare men är nu nere på 1700 larm per år. Så kallade samtidighetskonflikter, när flera larm samtidigt kräver vår närvaro, har minskat med över 50 procent.

— Om vi flyger ut tar vi vår helikopter i anspråk och med för många ”fellarm” finns risk för samtidighetskonflikter. Fellarm kostar dessutom enormt mycket pengar och därför är det otroligt viktigt att vi går på rätt larm, förklarar Per Arnell.

Ny teknik ger nya möjligheter

Ambulansverksamheten har under de senaste 10–15 åren utvecklats enormt och är idag kvalificerade enheter med hög kompetensnivå. Industrin och forskning driver utvecklingen framåt med ny teknik och nya läkemedel. När nya och kostsamma tekniker införs ställs det höga krav på bra beslutsunderlag, inklusive vetenskapliga studier.

Stroke var inte ett Prio 1-larm för femton år sedan, eftersom man inte kunde göra något. Idag är det ett högst akut medicinskt tillstånd där man vid misstanke om stroke agerar snabbt för att tjäna tid.

— När jag beskriver hur vi handlägger en stroke idag, brukar jag tala om en ”quick and dirty”. Då gör vi inte ett fullständigt grundstatus, vi stänger inte ens ner helikoptern utan låter rotorn gå. Patienten ska vara inne i helikoptern inom fem minuter, eftersom varje minut kostar hjärnvävnad, säger Per Arnell.

Medfield Diagnostics utvecklar Strokefinder MD100 som har nått en prestanda som bolaget och sjukvården bedömer är tillräckligt hög för att lansera första generationen MD100 på marknaden. Att i ambulansmiljö bidra till att skilja strokepatienter från patienter som inte har stroke, tillför ett stort kliniskt värde.

Diagnos på väg in till sjukhuset sparar värdefull tid för patienten

— Någonstans i kedjan kommer Strokefinder leda till att vi tjänar tid. Kan undersökningen ske i helikoptern på väg in där beskedet har överförts digitalt till jourhavande röntgenläkare på sjukhuset, kan det innebära att vi får en tidigare diagnos än om patienten ska rulla genom sjukhuset till CT för trombolys, säger Per Arnell.

Läs mer om Strokefinder MD100 »